Livet i Leksand

Tid över för gemenskap och upplevelser

Kultur och traditioner

I Leksand finns en rik kulturtradition. Dalahästar, kurbits och röda stugor med vita knutar är alla en tydlig symbol för Dalarna i stort och så även för Leksand. Här råder ingen brist på saker att uppleva om du vill vandra i kulturtraditionens fotspår.

Ett levande kulturliv

Kulturlivet i Leksand är både levande och mångsidigt, med en stark förankring i traditionen och en öppenhet för nya uttryck. I centrum finns Kulturskolan, där barn och unga får möjlighet att utveckla sin kreativitet genom musik, dans, teater och bild. Den fungerar som en viktig grogrund för framtidens kulturbärare och skapar möten mellan generationer.

Evenemang – från det storslagna midsommarfirandet som lockar besökare från hela landet, till konserter, festivaler och marknader knyter samman tradition med nutid.

Midsommar i Leksand

Det är nog få som missat att världens största midsommarfirande tar plats i Gropen i Leksand varje midsommarafton. Folkdräkter, kyrkbåtar och spelmän sätter tonen när cirka 35 000 besökare samlas för att dansa och resa Sveriges högsta midsommarstång.

Här kan du också förlänga ditt midsommarfirande genom hela juli månad, midsommar firas nämligen flera helger i rad i runtom i byarna. Passa på att besöka något eller några av de traditionsenliga firandena och upplev midsommar när den är som bäst.

midsommarstång

Munthes Hildasholm

I Leksand kan du besöka läkaren och författaren Axel Munthes Hildasholm - hans bröllopsgåva till hustrun Hilda. Huset byggdes 1910 och omges av en Arts and Crafts-anläggning med trädgårdar nära naturen. Under sommarsäsongen kan du bland annat gå på guidad visning, konstutställning eller bara promenera i trädgårdarna.

Munthes Hildasholm

Folkmusiktraditionen

En levande tradition av spelmän och uppteckningar från första halvan av 1900-talet har skapat en stark lokal prägel på folkmusiken i Leksand. Här finns Leksands spelmanslag som grundades 1948 som bland annat spelar på sin egen Leksands spelmansstämma, och du kan även höra dem under majstångsresningen i Gropen på midsommarafton.

Spelmän i folkdräkter

japanska parken

I nära anslutning till Hildasholm hittar du Japanska parken. Parken har byggts för att manifestera ett långsiktigt samarbete mellan Leksandsbygden och dess näringsliv och staden Tobetsu på Hokkaido i Japan. På våren står de japanska bergskörsbärsträden i blom och du kan njuta av stillheten och ljudet av porlande vatten.

Japanska parken

Hembygdsgårdar

I Leksands kommun finns sex hembygdsgårdar. Alla gårdar är öppna för besökare sommartid. Några har guidade visningar dagligen, medan andra öppnar upp för besökare vid vissa tillfällen. Samlingarna av timmerbyggnader och föremål tillhör främst det gamla bondesamhället före industrialismens genombrott, men här möter vi även flera medeltida inslag.

Dalarnas äldsta hembygdsgård hittar du vid Leksands hembygdsgårdar vid kyrkan. Gemensamt för alla hembygdsgårdar är att de utgör ett unikt turistmål där dagens besökare kan erinras tidigare generationers liv, arbeten och inte minst timrings- och konstskicklighet.

Gårdens byggnader är grupperade kring en gårdsplan och har flyttats hit från olika Djurabyar. De visar det traditionella byggnadsskicket i bygden under 1600-1800-talen.

Särskilt intressant är "Nises källarstuga" från mitten av 1700-talet med en hel interiör av dalmålningar på väggpanel. Hembygdsgården invigdes 1939.

Fräsgården är en fyrkantsbyggd bondgård med anor från 1600-talets början, bevarad på ursprunglig plats i Ytterboda norr om Leksand. Gården är ett välbevarat exempel på den slutna fyrkantbyggda bondgården i Nedansiljan, bestående av ett stort antal

byggnader, en för varje ändamål. Även boendeinteriören är ursprunglig och väl bibehållen. 1970 förklarades Fräsgården som byggnadsminne.

Hembygdsgården Holen skapades av konstnären och hembygdsvårdaren Gustaf Ankarcrona åren 1910–1911. Ute i byarna lyckades Ankarcrona hitta och förvärva gamla intressanta timmerbyggnader, som flyttades hit. Ankarcrona uppförde sen en kombinerad bostad och ateljé. Här ville han visa hur tidigare generationer bott och levat och samtidigt ge prov på den gedigna timringskonsten i Siljansbygden.

Besökare får bland annat se Ankarcronas arbetsrum och ateljé med ett urval av hans samling av folkkonstföremål. Gården är sedan 1985 förklarat som byggnadsminne.

Nära Leksands kyrka mot Österdalälven ligger Leksands hembygdsgårdar med sina många timrade byggnader från olika århundraden. Redan 1899 kunde den bonden Jones Mats Persson öppna sitt egenhändigt skapade "Leksands Etnografiska Museum" i Lisselby - Dalarnas äldsta hembygdsgård, som sedan flyttades hit 1963.

Gården kompletterades sedan med ytterligare en gårdsanläggning och en stor mängd byggnader, som samlats för att ge en pedagogisk bild av den högt utvecklade timringskonsten i Leksand. 1965 invigdes anläggningen.

Konstnären Helmer MasOlle ville bevara den ursprungliga Båtgården från 1800-talets början som hembygdsgård för Siljansnäs socken. Han ropade in Båtgården på auktion 1919. MasOlle skapade sen hembygdsgården på 1940-talet, genom att flytta den gamla gården till sin nuvarande plats i Siljansnäs. Några hus i dåligt skick ersattes med andra likvärdiga från Siljansnäsbygden. Först 1954 var gården i sin helhet återuppförd.

Hembygdsgården är uppförd på Holens bys gemensamma undantagsmark på Vattberget. De flesta byggnader flyttades hit på 1920-talet från olika byar i Åls socken i Insjön. Redan 1916 invigdes hembygdsgården som då bestod av två byggnader.

Under 1920-talet växte den kringbyggda gården fram och fullbordades. Den fyrkantbyggda formen på gården är typisk för bondgårdar i Nedansiljan, med en parstuga som bostadshus.